Frans Pourbus
Flemish Northern Renaissance Painter, ca.1545-1581
Painter, son of Pieter Pourbus. His work consists mainly of portraits and religious subjects, although he also executed a number of landscapes and history paintings. He worked mostly for the wealthy patrician class, and his work was instrumental in spreading the Romanism of Frans Floris (his teacher) throughout the Netherlands. It is probable that Frans Pourbus's earliest teaching was with his father in Bruges, but by 1564 he is recorded as working in the Antwerp studio of Floris. According to van Mander, Frans Pourbus and his fellow student Crispijn van den Broeck together completed an altarpiece by Floris after the latter's death in 1570. In 1566 Frans Pourbus married Susanna, a daughter of Cornelis Floris and niece of his master, and in 1569/70 he became a master in the Antwerp Guild of St Luke, though he retained his citizenship of Bruges. Gortzius Geldorp was his pupil in Antwerp in 1570. For Ghent Cathedral Frans painted Christ among the Doctors (the Viglius Altarpiece, 1571; in situ), which includes life-size portraits of Emperor Charles V, his son Philip, their secretary Viglius ab Aytta (d 1577), Jansenius, first Bishop of Ghent (d 1576), and the Duke of Alba. A decade later Pourbus executed the portrait of the Hoefnagel Family (c. 1581; Brussels, Mus. A. Anc.), shown grouped around a harpsichord playing musical instruments, in which the artist included a self-portrait (playing a lute) at the upper left. The picture was acquired in 1696 by Constantijn Huygens the younger from a cousin, a Hoefnagel descendant, in exchange for a horse; the young girl of 15 or 16 with a parrot in her hand was Huygens's grandmother. An inventory drawn up after Frans Pourbus death lists 20 portraits by him, many from the circle of the Duke of Anjou. Related Paintings of Frans Pourbus :. | Portrait of an Italian Lady | Portrait of Marie de Medici | Marie de Medici | Louis XIII as the Dauphin | Portrait of a Man aged 32 | Related Artists: staffan hallstromStaffan Hallström, född 1914 i Stockholm, död 1976, var en svensk målare och tecknare.
Staffan Hallström föräldrar var Gustaf Hallström, antikvarie vid Statens historiska museum och Astrid Hallström, född Berg. Han studerade på Gerlesborgsskolan, Tekniska skolan 1932-34 och vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1935-41 för bland annat Isaac Grenewald och Olle Hjortzberg 1935-41. Han företog studieresor till Frankrike, Italien, Nederländerna och Belgien.
Staffan Hallström bodde och arbetade under 1940-talet i Saltsjö-Duvnäs, där han hyrde rum av konstnären Olle Nyman. Han fick då kontakt med Evert Lundqvist, som inspirerade honom och gav honom stöd. Tillsammans med Olle Nyman, Evert Lundqvist och Roland Kempe ingick han i Saltsjö-Duvnäs-gruppen. Senare hade han även atelje på Varvsgatan och kombinerad bostad och atelje vid Brunkebergstorg.
År 1946 hade han sin debututställning på Konstnärshuset i Stockholm. Han slog igenom med utställningen Hundra målningar på Konstakademien 1961 och spåddes då lysande framtid framför allt av skulptören Torsten Renqvist.
Staffan Hallström, arbetade i nyexpressionistisk stil och bland hans mest kända verk är Ingens hundar från 1958, som köptes in av Moderna museet. Detta motiv målade han sedan i olika versioner. Tillsammans med Lasse Andreasson gestaltade han 1972 Masmos tunnelbanestation med verket Ta ned solen i tunnelbanan, målningar på plåt utefter spårväggarna. Han är representerad på bland annat Moderna och Nationalmuseum. .
Antonio del Pollaiuolob.
1431/32, Firenze, d. 1498, Roma Joseph Rusling Meeker(1827 -1887 ) - Painter
|
|
|